Omstart och nysatsning

Det blev visst en bloggpaus. Det var mycket jobb. Sen semester, jul och nyår. Och efter det mycket jobb igen. Det blev liksom aldrig tid till att skriva de där inläggen om allt som hände. Kanske droppar det in lite nu i efterhand.

Men en sak står klart så här två och en halv månad in på 2013. Det här kommer att bli ett år (eller egentligen ett och ett halvt år) då jag utmanar mig själv lite extra. För efter att ha skrivit en artikel om lopp, bland annat en svensk klassiker, bestämde jag mig. Jag ska göra Tjejklassikern!

1 mil löpning, Lidingöloppet i september.
3 mil längdskidor, Tjejvasan i februari 2014.
10 mil cykling, Vättern runt i juni 2014.
1 km simning, Vansbrosimmet i juli 2014.

Jag är grymt peppad!

Lo que paso, paso.

I morgon ska jag skaka rumpan, sjunga, skrika och säkert bli lite svag i knäna. För då ska jag se en av de största, om inte den största, reggaetonartisten. Han som fick mig att falla för reggaeton för sisådär 6-7 år sedan. Daddy Yankee.  Jag är så sjukt peppad.

Att inse vem man är

Det känns som om jag alltid har varit en aerobictjej. I alla fall sedan gymnasiet. Jag älskade aerobic i alla former och tränade till och med sportsaerobic, tävlingsvarianten, ett tag. Men nu går jag allt mer sällan på aerobic eller step. Kanske nåt pass i månaden plus ett och annat zumbapass.

Istället har jag till min förvåning börjat träna allt mer spinning. Jag som inte alls brukade gilla det har blivit en spinningtjej. Jag började med 30-minuters pass och går nu på 55-minuters. Till och med på en söndag. Det är kanske helt enkelt dags att inse vem jag är just nu. Och kassera de gamla aerobicskorna som jag cyklar i och istället skaffa riktiga cykelskor.

Äntligen!

Nu har jag gjort säsongens första åk i Åre. Jättebra före och bara några minus. Underbart! Men imorgon kommer jag att ha ruskig träningsvärk.

Dagens läsning 3

Sticka dig till hälsa!
Från Expressen GI & hälsa.

Blåst, mindfulness och julgrupp

Glad första advent! Jag har ägnat dagen åt stadsretreat på det här fina stället och märkte inte hur det blåste förrän jag traskade hem. Nu har jag ägnat kvällen åt att beundra mina egentillverkade julgrupp, dricka glögg, läsa tidningar och prata med mamma och pappa, var ju tvungen att kolla att de inte blåst bort där i Skåne.

Mer om upplevelsen på stadsretreat imorgon, då kör ännu en hektisk jobbvecka igång men jag hoppas att jag hinner med ett och annat blogginlägg ändå.

Matreportern har börjat laga mat

Idag blev det paj med trattkantareller, vegetarisk bacon och västerbottensost. För ett par veckor sedan vegetarisk filé (ugnsgrillad entrecote för Finaste), rotselleripuré, ångkokta och sedan karamelliserade endiver. I fredags hälleflundra med saffranssås. Känner mig som Tina Nordström.

Också har jag druckit vin. Alkoholfritt alltså. Jag har testat ett vitt och ett rött och är inte särskilt imponerad. Det vita var okej men smakade lätt parfymerat. Det röda smakade mest druvjuice, jag hoppas att det finns något med lite mer riv i. Annars kan jag lika bra dricka mineralvatten.

Dagens pepp

Alltså zumba är så mycket bättre och roligare än SH´BAM. Speciellt på torsdagar kl 12 på Sats Medborgarplatsen. Speciellt med Norberto Allendes Lacourt. Jag blir, förutom svettig och glad, lite betuttad varje gång.

Kolla in honom här, spola fram till 2:52. (Förlåt Finaste men du kan faktiskt inte dansa så där).

Jag trodde att jag var en ny GI Jane

Jag testade en ny hobby igår. Det var spännande och lite läskigt, men kändes bra. Ibland känns det bättre än det ser ut.

Jag kände mig grym när jag pangade loss med en Glock 26 och en Magnum 357. Men en film säger mer än tusen känslor.

Jag försöker böja mig bakåt som en banan. Jag försöker förlänga mina armar. Jag försöker skrynkla ihop ansiktet till ett russin.

Så ocool och trist att instruktören Stefan till och med tittar på klockan för att kolla att tiden inte har stannat.

Nästa vecka testar jag pyssel. Kanske kan jag bli en ny Karin Mannerstål istället.