13 februari 2010

Jag skulle bara ha gjort det om jag hade velat dö

Tittar lite på OS-sändningarna samtidigt som jag målar naglarna. I studion diskuterar de rodelåkaren Nodar Kumaritasjvilis död och säkerheten på rodelbanan.
Visst ska banor och backar göras så säkra som möjligt, självklart ska inte idrottare behöva dö när de utövar sin sport.

Men alltså. De kan ju inte vara helt omedvetna om riskerna.
De sätter på sig en kroppsstrumpa och en hjälm. Lägger sig på en kälke. Åker utför. På is. I över 100 km/h.
Då kan man väl inte förvänta sig samma skadefrekvens som inom boule?

Håll dig frisk

Dagens läsning: Kusin vitamin och hans släktingar.

Överlevde kursens första dag

Då är första dagen på Poppius kurs i digitala medier avklarad. Och jag ställde inte en enda pinsam fråga. Jag hängde med hela tiden. Till och med tekniken var på min sida, datorn svarade på vartenda kommando och jag klickade inte fel en enda gång.

Om jag hade haft photoshop på min laptop så hade jag kunnat visa vilka tjusiga sammansatta bilder jag kan göra nu. Men det får bli en annan gång.
Nu ska jag dessutom piffa och puffa till mig lite och gå på fest.



11 februari 2010

Kanske inte ändå

Jag funderade på att testa Nordic Military Training. Som en utmaning och för att det skulle vara roligt att ägna sig åt någon sorts utomhusträning.
Men efter att ha sett att de gör plankan med händerna i en liten bäck i smällkalla vintern tror jag att jag ångrar mig. Jag kan överväga saken igen framåt våren.

Hur dricker du alkohol?

Öl på afterwork. Lådvin till maten. Drinkar på festen.
Alkohol för att varva ner, pigga upp, fira, trösta, våga.
Anledningarna till att dricka alkohol är många. Och tillfällena likaså.

Det är lätt att det blir fel. För ofta, för mycket - förstör. Det handlar inte bara om mängden alkohol, utan hur du blir och vad du gör när du dricker. Om inte du själv känner igen dig, så känner du säkert igen någon du känner. (Hur många känner kan man klämma in i en mening egentligen?)

Läs mer här:

Bränna fett

Träna, träna, träääna!

(Från Expressens bilaga GI & hälsa som utkom förra veckan)

6 februari 2010

Ministermamma

Jag har intervjuat Birgitta Ohlsson (fp), som nu ska bli EU-minister, en gång i tiden. Närmare bestämt sommaren 2007 när jag var på Aftonbladet och jobbade för bilagorna Kropp & hälsa, Mat & vin, Hem & trädgård och Klick special.

Jag intervjuade henne om hennes matvanor. Trots detta ämne, som låg långt ifrån hennes jobb som politiker, så var hon väldigt tillmötesgående och trevlig. Men det som slog mig mest var att hon hon var tuff, smart och ödmjuk på samma gång. Också var det hennes man som lagade mest mat, hon var bättre på att blanda drinkar sa hon.

Jag tycker att det är helt rätt att hon, trots sin graviditet, tackar ja till att bli EU-minister. Terri Eriksson på Aftonbladet skriver bra om det här. En blivande pappa hade aldrig fått utstå samma kritik. Som kvinna med barn ska moderskapet vara en identitet. Som man med barn är föräldraskapet en parentes. I alla fall i mediavärlden.

Det är verkligen ett ansvar som vi som jobbar inom media har. Att sluta bekräfta och cementera denna förlegade syn på föräldraskapet. Till och med Skavlan föll i fällan när han intervjuade Pernilla August härom veckan. Han frågade henne "Du har ju fått massor av fantastiska erbjudanden, både i Hollywood och Skandinavien. Är det svårt att kombinera det med att vara en bra mamma i det verkliga livet?"
Skulle han fråga Stellan Skarsgård eller Mikael Persbrandt hur de kombinerar karriären med att vara en bra pappa?
Jag betvivlar det.

3 februari 2010

Age ain´t nothing but a number

Man kan undra vem som är äldst. Eller klokast. Eller om en bara är lillgammal och den andra pubertal.
Linda Skugge: BMI 18.


1 februari 2010

Det är något lurt här


Det andra granatäpplet hånler mot mig varje gång jag öppnar kylskåpet. Jag bara väntar på att det ska bli dåligt så att jag kan kasta det med gott samvete . Men nu bara ligger det där och pyser "Haha hahaha, du klarar inte att öppna mig. Du kan inte äääta miiig!"

I motsats till helgens överblivna choklad och nötter på vardagsrumsbordet. De ropar på mig och tjatar. "Ät mig, nej mig! Snälla, ät oss, vi vet att du vill! Vi är goda!"
Dessutom verkar de vara i maskopi med vindruvorna, de står där och ser så oskyldiga ut. Men jag tror att de är mutade av chokladen för att locka mig till området.
Det är något som inte står rätt till i det här hushållet.