26 maj 2011

Sjö, sol, sill


Hyfsad avslutning på dagen.

Hyfsat glad men inte helt nöjd

























När starten gick var det bara trångt och jobbigt. Jag var ju taggad och ville börja jogga, inte gå och trängas. Sen blev det bättre, jag fick upp fart och tyckte inte att det gjorde något alls att det regnade. De två första kilometrarna gick lätt och jag hittade dessutom två tjejer som sprang i ett bra tempo som jag tog rygg på. När de avancerade framåt gjorde jag det också. Det flöt på bra.

Men efter 3,5 kilometer orkade jag inte hänga på dem längre. Fram till upploppet var det segt och tungt. Nu i efterhand vet jag att jag hade kunnat börja spurta tidigare men jag vågade inte riktigt. Men de sista 200 metrarna gick det riktigt snabbt i alla fall.

27.45 blev min sluttid. Jag sa ju att jag skulle bli superglad om jag kom in på under 28 minuter. Men nej, det är jag faktiskt inte. Jag är hyfsat glad men inte helt nöjd. För innerst inne hade jag nog hoppats på en ännu bättre tid.
Men så tänker jag på att jag gör faktiskt inte det här för att jag ska bli så bra som möjligt. För jag vet att någon proffslöpare kommer jag aldrig att bli. Det har jag varken talang eller vilja till.

Fast visst vill jag bli bättre och jag vill klara att springa en mil. Så nu är det dags att börja tänka på Tjejmilen den 3 september. Vad tror ni, kan jag klara det på under 60 minuter?

24 maj 2011

Håll tummarna!

I morgon är det dags för Vårruset! Mina mer löparvana vänner som sprang idag pratade om att de ska njutspringa. Jag vet inte vad de menar, för mig är fem kilometer fortfarande en kamp. Men man kanske blir så där när man springer halvmaror annars.

Fast jag kämpar på. Jag har satt ett, för mig, ganska lågt ställt mål. Jag ska helt enkelt klara det på under 30 minuter. Om jag kommer in på under 28 minuter blir jag superglad. Skulle det på något mystiskt sätt bli en ännu bättre tid så lovar jag att ha medaljen på mig hela dagen efter.

Dagens läsning

Gå dig smal - med tuffa promenader med stavar!

Kolla gärna in Xwalk om du vill veta mer om den ansträngande träningen.

23 maj 2011

Missa inte


Nya numret av GI och hälsa som finns i butik från idag och till på fredag. Jag har testat 11 par träningsskor och blivit plåtad. Det är ett tufft jobb men någon måste ju göra det...

20 maj 2011

I Köpenhamn






























Jag har ätit stjerneskud  med räkor och druckit dillsnaps och sedan en take away öl på kajen i Nyhavn.
Det är stora bededagen här, något jag med min skånska bakgrund trodde var en helgdag på grund av bedor (betor för er andra). Men det är alltså stora bönedagen.
Det innebär att alla danskar är lediga och ägnar sig åt att be. Eller kanske inte. Det innebär i alla fall att jag inte har kunnat ägna mig åt shopping idag. Men imorgon börjar jakten på en bröllopsfestklänning.

I torsdags sprang jag förresten lite över 6 kilometer på 32.30 minuter. Nu ska jag njuta mig i ännu bättre form. Trevlig helg!

18 maj 2011

Jogga fort, springa eller springa fort


















Igår kom den, min nummerlapp till Vårruset nästa vecka. Plus information om loppet, till exempel om vilken startgrupp man bör välja, utifrån hur snabbt man beräknar att man tar sig runt. "Var ärlig i ditt val!" står det i rött.

Jag kunde direkt välja bort strosa, lunka och jogga för att de går för långsamt för mig. Tävla kunde jag också välja bort, "19 minuter eller snabbare", tror inte det. Kvar fanns jogga fort 29-31 minuter, springa 23-28 minuter och springa fort 20-23 minuter.

Hade det här varit för en vecka sedan hade jag tvekat mellan jogga fort och springa. Men i måndags sprang jag min runda på lite mer än 5 kilometer på 26.31 minuter. Jag trodde ärligt talat att det var något fel på klockan när jag såg tiden.

Jag har alltså slutat jogga och börjat springa. Jag ska ju uppenbarligen vara i springa-gruppen. Läskigt.

14 maj 2011

Vi hade inte tur med vädret

















Igår la vi båten i sjön. Precis då kom det första regnvädret på...jag vet inte hur länge. Men annars puttrade fina Max på som han ska, jag verkligen längtar efter en långtur med soligt väder.

Och nu skiner solen, min rygg mår bra igen och löparskorna kallar på mig. Efter en tur blir det övningar med rehab-bandet som jag köpte på apoteket här om dan.

11 maj 2011

Ingen träning idag heller

Ryggen protesterar fortfarande högljutt varje gång jag vrider eller sträcker på mig. Så med två veckor kvar till Vårruset kan jag inte göra annat än promenera. Så jäkla trist, spåeciellt när jag precis hade kommit igång med löpningen. Men när kroppen gör så ont är det bara att gilla läget och fundera över vad jag kan göra för att förhindra att det händer igen.

Dagens läsning

Bli av med ditt sockerberoende!

Saker jag inte förstår

Det finns vissa företeelser i Stockholm som jag inte förstår mig på. De flesta gäller byggnationer.

1. Motståndet mot att bygga om Slussen. 
Det har diskuterats i en oändlighet men de kommer aldrig fram till något förslag som inte får folk att gå i taket av en eller annan anledning. Är det inte att utsikten förstörs så är det att vägen har för många filer. Det finns till och med en förening för att bevara Slussen som den ser ut idag. För att den är fin, tycker de.
Eh, va?

För det första, vad är Slussen? Jag ser bara lite öppna ytor där i princip ingen vistas. Förfallna, obehagliga och illaluktande gångar som man helst inte vill gå igenom och absolut inte på kvällstid. En helt förvirrande trafiklösning som är totalt obegriplig för en turist. Eller för en nyinflyttad. Jag vet för jag åkte runt, runt där utan att komma till Ok-macken min första dag i Stockholm. Hyrbilen fick därför lämnas tillbaka otankad.
En skitful galleria har de också.
Varför vill man bevara detta? Slussen kan ju bara bli bättre, trevligare och snyggare.

2. Att det inte finns ett kallbadhus mer centralt.
Det finns ett utanför stan, men inte ett enda inne i stan, trots allt vatten. Det finns en grupp som har planerat ett kallbadhus/spa/hotell i Riddarfjärden. Men protesterna blev enorma för att bygget anses bli för stort och skymma sikten från Rålambshovsparken mot Gamla stan bland annat.
Kom igen Stockholm, det är utsikt över vatten typ överallt. Men ni har inte ett enda kallbadhus.

3. Varför man bor centralt när man vill ha grönska och inte bo trångt.
Det protesteras ofta hejvilt så fort något ska byggas. En galleria i Hornstull kan förstöra områdets charm. Ett hus i ett litet outnyttjat grönområde är att förstöra en av stans lungor. Ett övernattningshem för missbrukare stör barnfamiljerna i området. Och. Så. Vidare.

Om man nu tycker att innerstan ska vara likadant som ett välordnat område i Bromma så kanske man ska bo i en villa i Bromma istället. Jag bor innanför tullarna för att jag vill ha nära till en galleria, jag gillar folkmyller, tät bebyggelse och uteserveringar mer än skog. Och jag är inte ensam om det eftersom många vill bo i stan. Då får jag räkna med avgaser, asfalt, trängsel. Vill jag ha mer natur åker jag helt enkelt utanför stan.

4. Cyklisterna som kör Tour de France varje dag.
För två somrar sedan tog jag upp min cykel från Lund till Stockholm. Som jag hade längtat efter att cykla! Några dagar innan jag började cykla till redaktionen, där jag då hade sommarvikariat, frågade en kollega mig en sak. Hon undrade varför vissa cyklister nästan kör inne på gångbanan.
Efter några dagar som cyklist i Stockholm hade jag svaret. De som kör nästan inne på gångbanan är de långsamma cyklisterna. Sådana som jag.
För om man cyklar långsamt måste man passa sig för racercyklisterna. De kör jättejättesnabbt och plingar hysteriskt alternativt skriker på oss långsamma om vi är i vägen. Så vi långsamma lever farligt och riskerar att antingen bli nermejade av en racercyklist eller köra på en stackars gångtrafikant.
Jag förstår att racercyklisterna vill motionera sig till och från jobbet. Men kan de inte ta det lite lugnt på de sträckor där andra människor transporterar sig?

9 maj 2011

Jag vill också

Åh vilka duktiga löparvänner jag har! Som Maria, Petra och Magdalena som alla sprang Kungsholmen runt i lördags. Ni inspirerar mig!

Jag vill, jag vill, jag viiiiill ut och springa i det helt underbara vädret nu. Men min rygg är helt kaputt efter två dagars husmålning. Varje liten vridning gör svinont i höger sida. Så går det när man ska vara en duktig svärdotter.
Eller så är jag helt enkelt för svag i ryggen. Inte helt omöjligt med tanke på hur många timmar jag spenderar sittandes framför datorn på en obekväm trästol. Borde helt enkelt byta ut den till en pilatesboll eller börja träna min rygg lite mer.
Eller så börjar jag, ve och fasa, bli gammal och skröplig. Är det efter 30 som det börjar gå utför?

7 maj 2011

Duktig svärdotter


Idag när typ hälften av alla jag känner har sprungit antingen Lundaloppet eller Kungsholmen runt och andra hälften picknickat i solen har jag målat svärmors hus. Är det lika fint väder imorgon så blir det målning i bikini. Kan bli snyggt med solbränna varvat med målarfärg.

6 maj 2011

I värmländska backar


Har nyss sprungit Aggerudsspåret plus lite till, i Karlskoga. Totalt 5,7 kilometer. På 30 minuter!!! Och då var det betydligt backigare än Söders asfaltsrundor. 
Och så sprang jag i nya skor. Jag bestämde mig för att byta skorna som jag hade köpt, de kändes för klumpiga. Adidas adistar ride 3 blev det istället.
Känner mig sjukt nöjd nu.

2 maj 2011

Jag satsar på att matcha...


...ansiktsfärgen med tröjan. Har precis sprungit lite över 6 kilometer på drygt 34 minuter. Och jag kunde till och med ta ut stegen och spurta lite på slutet!

1 maj 2011

Känner mig lite lurad

Jag sprang igår, cirka fem kilometer, samma runda som sist. Men den var jobbigare. Det är då man måste vara envis. När det känns som tyngst för jag en inre dialog. En del av mig säger "Jag orkar inte mer, nu går jag istället" men den andra säger "Nej, nu fortsätter jag att springa, jag klarar det här".

Då känns det skönt att veta att jag inte är ensam om att tycka det är jobbigt att springa. Till och med löparproffs som Petra Månström som skriver på Maratonbloggen tycker att det är tufft ibland. I ett inlägg skriver hon om vad hon och en annan van löpare kan tänka när det känns som värst.

Här är några exempel:
”Nu stannar jag.”
”Kan man flåsa mer än så här?”
”Varför gör jag det här? Jag måste vara dum i huvudet.”
”Det gör ont överallt. Snart dör jag nog.”
”Det här kan inte vara nyttigt.”

Skönt att veta tänker jag först. Men sen blir jag lite orolig. För jag tänker ju att det ska bli lättare att springa när jag har blivit bättre och mer van. Tydligen inte. 

Missa inte!

























Att köpa den bästa söndagsbilagan idag!