Jag blåser nästan bort

Men Långe Jan verkar stå stabilt.

På väg igen

Till Öland på jobb. Känns som ett helt okej sätt att övergå från semester till jobb.

Iväg igen

Nu är vi på Färna herrgård där vi ska fira fina Ylva och Calle som säger ja till varandra idag.

Tillbaka till jobb

Dags att ta tag i den ganska långa listan med artiklar som ska skrivas. Men tills jag har något nytt att komma med finns här lite läsning:

Superkryddan gurkmeja.
Sött och nyttigt!
Läkarnas bästa hälsotips.

Nu är vi hemma - alla tre

Vi är hemma i vår lägenhet i Stockholm och jag ser fram emot att få träffa mina vänner. Max är också hemma, och glad över att få träffa sina vänner på båtklubben.

Avslutade på bästa sätt

Med övernattning i naturhamn vid Nåttarö. Nu gasar vi mot Stockholm.

Längtar inte hem just nu

Ska det vara såhär varmt och soligt kan jag tänka mig några dagar till på båten. Strax vår sista sluss!

Puttrar hemåt

Imorgon är sista dagen och natten på kanalen. Sedan blir det en natt i Stockholms skärgård innan vi lägger till och kliver av båten efter fem veckors boende på den. Det känns ganska skönt. Det ska bli skönt att inte följa smhi slaviskt. Igår skulle jag kolla vädret för Mem, där vi ska sova imorgon. Ojoj, det skulle bli 33 grader! "Det låter helt osannolikt, men det ska bli värmebölja, 33 grader i Mem!" Sa jag till Finaste som kollade på skärmen och sa "Fast du kollar på Memphis, så det ÄR osannolikt". Det ska också bli skönt att kunna gå inomhus på kvällen, sova i en vanlig säng, laga mat i riktigt kök och duscha i min egna dusch. Också ser jag fram emot att klä upp mig, föna håret och sminka mig. Det har jag knappt gjort på fem veckor.

Slutet gott - allting gott, igen

Vi fick fylla i en skadeanmälan, dykaren kollade skrovet, propellern och drevet. Trevliga var de allihopa trots att de fick rycka ut akut en lördagkväll. Nu har vi lagt till i Karlsborg där vi sover i natt. Ni kanske undrar över mitt bildval här? Den får ni på köpet, bara för att jag vill skryta lite om att jag sprang 9 km i regnet i förmiddags. Det är mina träningströjor som nu torkar i solen.

Då har vi testat att gå på grund också

Eller egentligen att stå på grund. I slussen i Forsvik. I alla slussar finns gula streck på väggarna, nära slussportarna, oftast cirka en meter från portarna. Man ska ha båten innanför de gula strecken. 
Slussen i Forsvik är lite speciell, väggarna är inte raka. Vi hade en stor katamaran framför oss, så vi fick lägga oss långt bak. När vi har gjort det ser vi att det gula strecket är 2-3 meter framför slussporten och att vår akter ligger utanför det gula strecket. Finaste frågar slussvakten om vi ska flytta fram. Det behövs inte eftersom vi har en motorbåt säger hon. Men när allt vatten som ska ut är uttömt så står vi på drevet som sitter under aktern. Slussvakten får fylla på vatten tills vi kommer loss, sen drar vi oss framåt, vattnet sänks igen och vi åker ut. Allt verkar okej men för säkerhet skull ska en reparatör och en dykare komma hit och kontrollera saken. För imorgon ska vi åka över Vättern, och det där med att få motorhaveri mitt på en sjö har vi ju redan testat.

För jag har bara regn hos mig

Det regnar. Och regnar. Och sen när jag tror att det inte kan regna mer, då regnar det lite till. Jag, som är hopp-i-land-kalle, får stå ute i regnet och dra i blöta tampar i varje sluss. Finaste sitter under kapellet, torr och varm, och styr. Men han piggar i alla fall upp mig med lite musik. Som handlar om regn.

Framme i Sjötorp

Det blev trots allt en fin dag. Vi hann till och med äta middag på fina Sjöboden i Spiken. Och nu lite mys i kabyssen innan vi kryper till kojs.

Räddade och på väg igen

Efter en långsam färd då vi bogserades till Spiken följde en ganska lång väntan på Gunnar. Men han var värd att vänta på. Efter en liten stund i motorutrymmet konstaterade han att det var en kontakt till generatorn som var sönder. Efter ytterligare en liten stund hade han lagat kontakten. Gunnar- vilken hjälte. Vanligtvis sysslar han mest med skogsmaskiner, men om ni frågar mig så verkade han veta det mesta om motorer. Nu är vi på väg mot Sjötorp och hoppas på att vi kommer hela vägen fram den här gången.

Vi hade i alla fall tur med vädret

Vårt första haveri. Mitt på Vänern. Problem med batterierna. Ingen fara och vi har åtminstone strålande sol. Nu bogseras vi till Spiken och hoppas på att en man vid namn Gunnar kan vara vår räddande ängel. Annars blir det svårt för oss att hinna till Sjötorp imorgon och den planerade turen tillbaka på kanalen.

Intressant farled på Vänern

Det finns visst dåligt väder

Alltså, det där uttrycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Jag håller inte med. Visst gör bra kläder, som en vind- och vattentät goretexjacka att dåligt väder blir uthärdligt. Men vädret blir knappast bättre. Vad än friluftsfantaster säger så tycker jag att det ska helst vara sol när jag åker båt. Gärna minst 22 grader varmt. Eller i alla fall upphåll. Och definitivt inte stark blåst.

Dagens kapten

Då har vi lämnat Göteborg och börjat färden hemåt, mot Stockholm via Göta älv/trollhätte kanal och Göta kanal igen. Och genast när vi lämnade Göteborg blev vädret bättre. De senaste dagarna har tidningarna i Gbg skrivit om regnkaoset. Jonas Gardell twittrade om att det istället borde skrivas löpsedlar när det INTE regnar i Gbg. Idag har förresten jag varit kapten medan Finaste haft kökstjänst. Också har vi åkt upp i den första av de läskiga, stora slussarna. Det gick bra tills vi skulle starta motorn. För det gick inte. Några minuters panik följde innan vi upptäckte att gasreglaget bara stod lite i fel läge. Puh.

Dagens besvikelse

Feskekörkan är inte öppen på måndagar. Men vi kikade in. Fattar inte riktigt ställets storhet men det kanske beror på att diskarna gapade tomma.

Jätteborg

Jättetypiskt Göteborg. Stor räkmacka på Heaven 23, baren på 23:e våningen i Gothia tower. Med jättegöteborgsk utsikt över Scandinavium, Ullevi och Liseberg.

Ny karriär?

Lite gulligt också

Vi såg också ludna spindlar, hajar och ödlor. Som tur var fanns det några gulliga djur också, som de söta aporna som hoppade omkring löst i regnskogsrummet.

Det kom visst lite större ormar

Huggormen var ingenting jämfört med anacondan.

Vi och alla barnen

Vad gör man en mulen och regnig dag i Göteborg? Vi gör som alla barnfamiljer och besöker Universum. Att kolla på grodor, fiskar och ormar är faktiskt intressant för vuxna också.

Inte så dumt

Det regnar i Göteborg. Men det gör inte så mycket. Vi har ju lösgodis, tidningar, cava och en stor säng som står still.

Till Göteborg

Nu kör vi in i Göteborg. Vi ska ta en paus från båten och sjölivet, ta in på hotell och känna stadspuls innan vår färd tillbaka mot Stockholm börjar. Jag tar förresten tillbaka det där om att det är fint väder idag.

Att smälta in

På de flesta ställen har vi betongsuggor. På Gotland har de betonggutefår. Och på Källö har de betongejdrar.

Lördagsnöjet i Knippla

I natt har vi sovit i Knippla på Källö. Det var nästan fullt i gästhamnen när vi kom så vi fick lägga till utanpå en fastboendes båt i den vanliga hamndelen. På kajen innanför var ljugarbänken, ett populärt häng för ortsbefolkningen. Här samlades ett gäng i åldern 55 plus igår. De satt kvar när vi gick och la oss vid halvelva-elvatiden. Man kan ju undra vem som är äldst egentligen.

Västkusten tar sig

Tredje dagen i rad som solen skiner från blå himmel. Igår, innan vi lämnade Brattön, tog jag semesterns första salta bad. Västkusten blir allt bättre, precis som min solbränna.

Bästa västkusthatten

Sydvästen, döpt efter den vanligaste vindriktningen.

Krabba på grönbete

Vi blir så bortskämda här på Brattön. Färsk, egenrökt makrill, kantarellsoppa, gott vin...och ikväll, färsk krabba. Idag har vi dessutom strålande sol.

På Brattön

Idag har det regnat, spruckit upp, mulnat på och regnat igen i flera omgångar. Men vi tog ändå en utflykt till Skärhamn där vi besökte Nordiska akvarellmuseet och åt lunch. Nu blir det snart skaldjur, nybakat bröd och vin.

Godmorgon från Gullholmen

Hit åkte vi igår kväll och fick trots sen ankomst en bra plats. Gullholmen är en av de äldsta fiskebyarna i Bohuslän och husen ligger tätt, tätt. Efter frukost ska vi ta en runda här, och kanske bada. Sen åker vi mot Brattön, vi ska hälsa på släktingar till Finaste som har hus där.

Det bästa med Uddevalla

Är att de har en väldigt fin strandpromenad från centrum till en småbåtshamn sydväst om stan. En strandpronenad på 5 km på bryggor längs bergsväggar, grusgångar mellan söta hus och lite asfalt genom industriområde. Jag sprang strandpromenaden tur och retur idag, en mil totalt. Min första mil. Jag är sjukt stolt.

Gammal goding

Idag får jag roa mig själv i Uddevalla eftersom Finaste har flugit hem till Stockholm över dagen för att gå på viktigt möte. Jag lär mig om den viktiga bohuslänska båtbyggartraditionen på Bohusläns museum. Här en optimistjolle, byggd 1973, i mahognyplywood.

Skaldjursfrossa dag två

Dagens hödpunkter: cappucino på trevligt fik och middag av resterna från igår. Roligare än så blir det nog inte i Uddevalla en söndag.

Känns som en mysig stad

Så här välkomnas man när man åker in i Uddevalla.

Mumsig middag för fyra

Igår kväll blev det en sen, men festlig middag. Vi gick förbi Göstas och såg deras skaldjursplatåer, som vi absolut inte kunde motstå. Så vi bestämde oss för att börja fira vår 3-årsdag lite i förskott. På onsdag är det nämligen 3 år sedan jag och Finaste hade vår första dejt. Skaldjuren var magnifika, och många. Så många att vi inte orkade äta upp. Istället bad vi om en doggybag och har nu tre lådor med räkor och havskräftor i kylen. Det blir fest idag också!

Som på zoo

Nu vet vi hur djuren på zoo känner sig. Gästhamnen i Smögen ligger till stora delar längs en brygga med butiker och restauranger. Alla som går förbi tittar såklart på båtarna och på oss. Här kan man inte vara blyg.

Min nya kompis

Jag ställde upp som säng när vännernas 7 månader gamla son ville ta en siesta efter lunchen.

Himmelrike för räkälskare

På ett sätt är västkusten bästkusten. Deras räkor är definitivt godast.

Jag smälter in i Smögen

Smögen!

Efter en fantastiskt god och trevlig lunch lugnade sig blåsten och vi åkte vidare till Smögen. Här stannar vi i natt och njuter av att det är lugnt just ni i alla fall. Imorgon blir det kuling i Skagerack.

Okejrå

Lite gulligt är det på västkusten. Som här på Gullholmen som vi just passerar på väg till Bohusmalmön där vi ska bli bjudna på lunch av två vänner till Finaste. Vi har kört två tredjedelar av sträckan och jag är ganska matt. Det blåser, är vågigt och skumpar en del. Det spelar ingen roll att jag vet att båten tål en del eller att Finaste säger att det inte är någon fara, det blåser ju inte ens kuling. Min kropp tycker att det är läskigt och farligt ändå.

Vilken hamnplats ligger ni på?

Om man har tröttnat på rökt fisk eller färska räkor är det bara att beställa en pizza. I Marstrand levereras den direkt till din badbrygga.

Västkustens Sandhamn

Marstrand är lite som västkustens Sandhamn. Här är det marin klädsel som gäller, randiga tröjor, vita byxor och seglarjackor i rött, blått och vitt. Lofers och seglarskor. Alla är väldigt brunbrända. Och den marina stilen kombieras med lite Odd Molly-stil. Längs hamngatan ligger ganska många butiker, alla säljer stilen som passar i Marstrand. Även heminredningen har samma tema. Nu har vi satt på oss våra randiga tröjor och försöker smälta in.

Det gäller att fånga studen

Efter en skumpig färd kom vi i alla fall fram till Marstrand. Och det slutade faktiskt att regna och solen kikade fram i sisådär 30 minuter.

Det gäller att fånga studen

Efter en skumpig färd kom vi i alla fall fram till Marstrand. Och det slutade faktiskt att regna och solen kikade fram i sisådär 30 minuter.

Man kan om man vill

Lunch lagades i farten på Göta älv, i det ganska pyttiga köket. Blev en riktig gourmetmåltid med stekt potatis och lök och omelett med vegokorv och tomatsallad.

Saker som lugnar när det skumpar

Det finns vissa saker som lugnar mig lite när det blåser, regnar och skumpar på sjön. En är andra båtar, helst motorbåtar men segelbåtar funkar också eftersom de ser ut att ha det så mycket jobbigare och kallare. Att se andra båtar får mig lugn eftersom då är det inte vi som är galna eller har missat att det snart kommer en storm. Att se land gör mig också lugnare. Ju närmre, desto bättre för då kan jag tänka att jag kan alltid simma i land. Att sätta på mig flytvästen är också bra, det har jag gjort nu.

Inget varmt välkomnande

Bästkusten? Tror inte det.

Nu har vi testat att göra fel också

Efter att ha klarat 59 slussar galant höll det på att gå helt åt skogen idag. Vi kom körandes mot första slussen på Göta älv och ser att båtarna kör in, vi ökar på för att hinna med. När vi närmar oss ser vi att vi måste flytta fendrarna och tamparna från styrbord till babord. Jag stressar för att hinna, väl inne i slussen märker vi att den här ser helt annorlunda ut. Vi försöker snabbt förstå hur det funkar, jag får runt aktertampen (den där bak) runt ett fäste men fören glider ut så Finaste lyckas inte få tag i kajen. Han säger något, jag hör inte utan slår en ögla med tampen runt fästet på båten och tar några steg fram. Vad jag inte heller hör är signalen som hörs när de börjar släppa ut vattnet. Det värsta man kan göra när man slussar ner är att ha knutit fast båttampen. För vad händer när vattnet försvinner? Båtens ända hänger kvar i luften. Och det var precis vad som hände med min ögla. Åh. Vilken. Panik. Vilken. Skräck. Kaos. Båten lutar. Grejer åker runt. Finaste kastar sig i panik in efter en kniv att skära av tampen med. Det knakar, i vad jag tror, båten. De i båtarna bakom skriker. Jag skriker och viftar till slussvakten.
Efter vad som känns som en evighet dimper båten ner. Tampen har gått av. Den klarade som tur var inte av tyngden av 2,7 ton. Puh. Och det var en väldig tur att det gick relativt snabbt för slussarna i älven har fallhöjd på 6-7 meter. 
Efteråt var vi ganska chockade, men båten verkar ha klarat sig bra och vi klarade oss även om Finastes solglasögon klämdes sönder. Men antagligen gick det kanske inte helt rätt till under slussningen, det verkade gå ovanligt snabbt och vi hann ju inte ens lägga till båten ordentligt. De ansvariga verkade hålla med, för sen slapp vi att betala avgiften. Men vi har på ett mycket praktiskt sätt lärt oss att aldrig stressa in i en sluss och framför allt att aldrig göra fast båten på minsta sätt när vi slussar neråt.