Jag har gjort en klassresa.
Det är den här apparatens fel. Eller förtjänst. För varje morgon när jag vaknar längtar jag efter det mörkbruna som rinner ur den och som kan blandas med det värmda och skummade vita.
En perfekt latte, det finns få saker som gör morgonen godare.
På bara ett par veckor har jag blivit beroende. Nespressoberoende. Jag har ett lyxberoende. För bara ett litet tag sedan hade jag varit glad över en kanna bryggkaffe som kunde stå på värmning ett par timmar innan det blev alltför skarpt i smaken. Och kaffet blandade jag med kall mjölk. Kall mjölk, hur kunde jag?
Och ännu längre tillbaka, när jag praktiserade på Skånska dagbladets redaktion i Lund, drack jag kaffet svart. Nu är jag frilansjournalist i Stockholm, och dricker latte där mjölken inte bara ska vara varm utan även skummad.
Jag har blivit kaffemedelklass.
Bryggkaffe med kall mjölk är alltid min favorit. Starkt, men inte för starkt. Mollbergs eller Skånerost och definitivt nybryggt. Betyder det att jag är snobbig arbetarklass?
SvaraRaderaDefinitivt snobbig, skånsk arbetarklass. Om du en dag börjar föredra varm mjölk så vet du att klassresan är påbörjad.
SvaraRaderaGår du istället över till te i lösvikt så är du på väg att bli kulturtant. Speciellt om du dricker det i din mysiga, färgglada kofta på kvällen samtidigt som du sitter i soffan och läser en bok av den senaste nobelpristagaren i litteratur.
Börjar du dricka vitt te så är du på väg att bli hälsofantast.