![]() |
| Jag har skrivit om att träna med band, bild från när jag testade Jukari. |
Plusminusnoll = Lite plus och lite minus blir i slutändan plusminusnoll. Det är mitt ordspråk som jag försöker leva efter.
5 januari 2011
Skynda till affären!
Jag har ju helt glömt att påminna er om senaste numret av GI & hälsa som kom ut igår. Som tur är finns tidningen i butik i morgon också. Perfekt om du är ledig!
4 januari 2011
Vårens trend inom träningskläder
Nu ska våra träningskläder inte bara vara funktionella, de ska också forma kroppen. Ungefär samma trend som slog till på skofronten för ett tag sedan med bland andra MBT-skorna och Reebok Easytone.
Dina träningskläder ska alltså inte bara transportera bort fukt, vara sköna och sitta snyggt. De ska också hålla upp rumpan, aktivera muskler, öka blodflödet och förbättra hållningen.Du kommer att se exempel på det i bland annat Adidas, Röhnisch och Reeboks vårkollektioner.
Om kläderna verkligen har någon slags effekt är jag skeptisk till, men om jag ser lite fastare och snyggare ut så tackar jag inte nej.
![]() |
| Linne från Adidas Hug, shape and lift. Kryss för bättre hållning. |
![]() |
| Anti-Shake byxor från Röhnisch. |
![]() |
| Kropps-strumpa från Adidas Hug, Shape and lift. |
25 december 2010
15 år på nytt
Det är något visst med att vara hemma i Lund. Lugnet. Att hitta och aldrig behöva kolla upp var ett fik ligger. Det kan ha slagit igen eller döpts om men då hittar jag ju till närmsta ställe. Att gå förbi alla de ställen där jag har bott, platser där jag har åkt linbana, tjuvrökt, plankat in på badet eller lekt dunkgömme med mina vänner. Jag känner till varenda stig i mitt område.
Också är det speciellt att som vuxen bo hemma hos mamma och pappa. Tryggt. Allt är liksom som vanligt. Pappa läser i fåtöljen, mamma nynnar när hon lagar mat i köket. Min katt, som de har adopterat, kommer och sover med mig i bäddsoffan, tätt intill mitt bröst. Precis som hon gjorde när hon var en kattunge.
I kväll ska jag gå till mitt gamla tonårshäng, Mejeriet. Där har jag haft mina första fyllor, blivit blixtkär, gråtit över att killen som hade dumpat mig hade träffat en ny tjej, haft förtroliga samtal med nyvunna vänner och dansat, dansat, dansat.
Det är en speciell känsla att göra sig i ordning för att gå ut. Pappa säger att jag inte behöver något smink, mamma konstaterar att jag har sådana dära moderna leggings. De undrar vart jag ska och vem jag ska träffa. Och kanske till och med när jag kommer hem.
Jag kanske borde sno en flaska vin från mina föräldrar för att göra det här riktigt autentiskt.
Också är det speciellt att som vuxen bo hemma hos mamma och pappa. Tryggt. Allt är liksom som vanligt. Pappa läser i fåtöljen, mamma nynnar när hon lagar mat i köket. Min katt, som de har adopterat, kommer och sover med mig i bäddsoffan, tätt intill mitt bröst. Precis som hon gjorde när hon var en kattunge.
I kväll ska jag gå till mitt gamla tonårshäng, Mejeriet. Där har jag haft mina första fyllor, blivit blixtkär, gråtit över att killen som hade dumpat mig hade träffat en ny tjej, haft förtroliga samtal med nyvunna vänner och dansat, dansat, dansat.
Det är en speciell känsla att göra sig i ordning för att gå ut. Pappa säger att jag inte behöver något smink, mamma konstaterar att jag har sådana dära moderna leggings. De undrar vart jag ska och vem jag ska träffa. Och kanske till och med när jag kommer hem.
Jag kanske borde sno en flaska vin från mina föräldrar för att göra det här riktigt autentiskt.
24 december 2010
23 december 2010
22 december 2010
21 december 2010
Plusminusnoll på kontot
Jag har precis fått mitt slutliga skattebesked för förra året, mitt första år med eget företag. Jag kan bara konstatera att på skattekontot finns nästan exakt så mycket som min skatteskuld är på.
Såklart hade jag hellre fått tillbaka pengar men jag är ändå väldigt nöjd med att ligga på plusminusnoll.
Trots detta kan jag fortfarande inte identifiera mig med bilden som egenföretagare. Är jag en sån som håller reda på sina papper, sätter in dem i en pärm, kollar upp och tecknar egna försäkringar, betalar in till sin pension, är disciplinerad, kommer med egna idéer, hittar egna lösningar, betalar in sin skatt och jobbar som en flitig myra från kammarens vrå?
Det är ungefär lika konstigt som att jag har upptäckt att folk på betydelsefulla positioner är i min ålder. Jag ser dem, pr-chefer, chefredaktörer, butikschefer. Och tänker oj, vad unga de är. I min ålder. Typ 32 i en rasande hastighet mot 33.
Var inte jag en 23-årig student och singel som bodde i en hyresetta alldeles nyss?
Såklart hade jag hellre fått tillbaka pengar men jag är ändå väldigt nöjd med att ligga på plusminusnoll.
Trots detta kan jag fortfarande inte identifiera mig med bilden som egenföretagare. Är jag en sån som håller reda på sina papper, sätter in dem i en pärm, kollar upp och tecknar egna försäkringar, betalar in till sin pension, är disciplinerad, kommer med egna idéer, hittar egna lösningar, betalar in sin skatt och jobbar som en flitig myra från kammarens vrå?
Det är ungefär lika konstigt som att jag har upptäckt att folk på betydelsefulla positioner är i min ålder. Jag ser dem, pr-chefer, chefredaktörer, butikschefer. Och tänker oj, vad unga de är. I min ålder. Typ 32 i en rasande hastighet mot 33.
Var inte jag en 23-årig student och singel som bodde i en hyresetta alldeles nyss?
14 december 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










